Berättelsen
fredag före pingst
Kristi himmelsfärd
kapitel 95 i De heliga tolvs evangelium
 
Efter att Jesus hade visat sig levande för sina lärjungar efter sin uppståndelse och tillbringat  nittio dagar hos dem, då han undervisade och talade om Guds kungarike och ting som hör till detta; och när han hade avslutat allt som han hade med detta att göra, ledde han fram de tolv med Maria Magdalena, och Josef, hans fader, och Maria, hans moder, och de andra heliga kvinnorna till Betania, till berget som heter Olivberget, där han hade samlat dem. När de såg honom stå där mitt ibland dem, tillbad de honom, men många tvivlade. Jesus sade till dem: “Se, jag har utvalt er bland människorna och gett er lagen och sanningens ord. Jag har gjort er till Världens Ljus och till en stad som inte kan döljas. Men tiden kommer då mörkret ska täcka jorden och ett stort mörker för folket, och sanningens och rättfärdighetens fiender ska härska i mitt namn och upprätta ett kungarike för denna värld och förtrycka folket och få fienden att häda, sätta människors åsikter som mina doktriner och undervisa i mitt Namn så som jag inte har lärt ut, och förmörka mycket som jag har lärt ut genom deras traditioner. Men var vid gott mod, ty den tid skall komma då sanningen som de har förborgat skall uppenbaras, och ljuset skall lysa, och mörkret skall försvinna, och det sanna riket skall upprättas som skall vara i världen, men inte av det; och Ordet om rättfärdighet och kärlek skall gå ut från mitten, den heliga staden Sions berg, och berget som är i Egyptens land skall vara känt som ett vittnesbörd för Herren. Och nu går jag till er fader-moder, till min och er Gud. Men ni stannar i Jerusalem och framhärdar i bön, och efter sju dagar skall ni få kraft från ovan, och den Helige Andes löfte skall uppfyllas i er; och ni skall dra ut från Jerusalem till Israels alla stammar och till jordens mest avlägsna delar.” När han hade sagt detta lyfte han upp sina rena och heliga händer och välsignade dem. Och medan han välsignade dem, skiljdes han från dem, och ett moln, som glänste som solen, tog bort honom ur deras åsyn. Och när han reste sig upp höll några honom vid fötterna och andra tillbad honom och föll på sina ansikten till marken. Och när de såg efter honom i himlen, se, stod två män bredvid dem i vita kläder och sade: “Ni Israels män, varför står ni och stirrar mot himlen? Denne Jesus som har farit upp i himlen ifrån er, skall komma tillbaka till jorden i ett moln, så som ni har sett honom fara upp till himlen.”  Sedan återvände de till Jerusalem från Oljeberget, som är en sabbatsdagsresa från staden. När de kom tillbaka, saknade de Maria Magdalena, och de sökte efter henne, men fann henne inte. Några av lärjungarna sa: “Mästaren har tagit henne med sig” Och de förundrades och kände stor vördnad. Det var midsommar när Jesus steg upp till himlen, och han hade ännu inte uppnått sitt femtionde år, för det var nödvändigt att sju gånger sju år skulle vara uppfyllda i hans liv. Ja, så att han skulle fullkomnas av alla upplevelsers lidande och vara ett exempel för alla: för barn som föräldrar, för gifta som ogifta, för ungdomar och åldringar,  ja, för alla åldrar och förhållanden i jordelivet.