Reflektion 1 januari: Utveckla dina talanger

Nyårsaftonen, övergången från det gamla året till det nya, firas i många kulturer och traditioner tillsammans med familj eller vänner. Genom att förbereda speciell mat samt att ha fyrverkerier rensas atmosfären från gamla krafter för att möjliggöra en ny utveckling.

Namnet på den första månaden i kalenderåret, januari, härstammar från Janus, antikens romerska gud. Janus är förknippad med förändring, övergång och framgång och avbildas vanligtvis som ett huvud med två ansikten: ett ansikte som ser åt vänster (symboliserar det förflutna) och ett ansikte som ser till höger (symboliserar framtiden).

Årsskiftet är en tid inte bara för att se tillbaka på det gamla året för att dra de nödvändiga lärdomarna från det, utan också en tid att fundera över det kommande året för att se hur vi kan leva med nya perspektiv och en ny dynamik.

Avsikt och beteende

Många startar året med goda avsikter. I praktiken verkar dessa planer vara meningslösa på grund av den gapande klyftan mellan våra avsikter och vårt beteende. En avsikt kan förändras ganska snabbt och enkelt. Att ändra vårt beteende kräver dock vanligtvis betydande ansträngningar. Men när vissa önskade beteenden blir en vana är det inte längre svårt att fortsätta med dem.

Att integrera önskvärda vanor i din personlighet ger säkert frukt. Författaren Ralph Waldo Emerson (1803-1882) gav några goda råd för att hjälpa till att uppnå det skiftet. Han skrev:

Så en tanke och du skördar en handling; så en handling och du skördar en vana; så en vana och du skördar en karaktär; så en karaktär och du skördar ett öde.

Från vår barndom tränas vi för att bli individualiserade personligheter och förstå och bedöma allt som sådant, att resonera och kontrollera allt och särskilt för att klara oss själva. En hel del frön sås i oss.

Du kan verkligen prata om en andlig vändning av året när du någon gång i ditt liv bestämmer dig för att vara en själens lärjunge på grundval av ett själsmedvetande som överskrider tid och rum. Personligheten gör sig då underordnad själen, den blir ett instrument för själen.

Gammalt och nytt

Denna övergång från gammalt till nytt bildar därför en svår fas på den andliga vägen. Vid denna vändpunkt bör personligheten medvetet överlämna sig till en inre ledning av själen. Denna överlåtelse kräver en helt ny inställning till dig själv eftersom du har kommit till denna punkt med allt du för närvarande är, med allt som någonsin såtts i dig. Och du blir medveten om att från det ögonblicket kommer du själv att spela en annan roll i ditt eget liv.

När du har kommit till denna punkt av överlämnande kan du bara säga “ja” till det som kommer i din väg och vara tyst i ditt inre. Det yttre livet fortsätter – alla medborgerliga och sociala skyldigheter uppfylls samvetsgrant – medan djupt inuti dig äger en inre utveckling rum.

Om du upplever något av den nya själens välgörande kraft i dig själv, kanske du känner en dragning åt att fokusera all din uppmärksamhet på det och att betrakta den känslan som vägens mål. Men det skulle få den inre orienteringen att halka bort. Snart skulle denna inre orientering kunna släckas och upplösas genom personlighetens naturliga tendens att rikta sig utåt.

Det är en klassisk paradox på den andliga vägen att själen måste växa och bli kraftfullare utan att inkapslas av en personlighet som är berusad av sig själv. Själen kan bara uttrycka sig via personligheten och det med hjälp av en dynamisk livsstil som härrör från kärlek och inre kunskap. Med andra ord: ” Så en ny tanke och du skördar en ny handling.”

Du kan bara reagera på själens impulser i den mån din natur tillåter det. Dina reaktioner bör därför vara helt äkta. Mycket av det inre arbetet görs utan att det syns. Om människor på den andliga vägen använder sina individuella talanger i samarbete, kommer de trots stora olikheter att arbeta tillsammans harmoniskt från en grund av enhet, frihet och kärlek.

All existens enhet

I kapitel 28 i Aquariusevangeliet håller den vuxne mannen Jesus ett tal till hinduer i Benares, Indien. Han talar om vikten av att vara medveten om all existens´ enhet. Han säger bland annat:

Universums Gud är en och likväl är Han är mer än en; allting är Gud; alla ting är ett.
Guds ljuva andedräkt sammanbinder allt liv till ett; så om du vidrör en enda fiber av något levande skickar du en skälvning från livets medelpunkt till dess yttersta gränser.

Den Gud jag talar om finns överallt. Han kan inte inneslutas av murar eller inhägnas på något sätt. Alla folk tillber Gud den ende, men de ser honom inte på samma sätt.
En människas ideal är hennes Gud. I takt med att människan utvecklas, utvecklas också hennes Gud. Människans Gud idag är inte hennes Gud i morgon. Alla nationer på jorden ser Gud från olika synvinklar, och därför verkar det som han inte är densamma för alla.

Ni är, var och en av er, sin egen präst. Gud tar inte emot blodsoffer. Ge bara era liv i offertjänst till alla omkring er och Gud är nöjd.

Jesus kunde ha tillbringat hela sitt liv i templet i Jerusalem för att studera, undervisa, meditera och be. Men han gjorde det inte för det skulle ha varit i konflikt med hans uppdrag för värld och mänsklighet. För att ytterligare utveckla sig själv reste han ut i världen för att träffa de största vishetslärarna och tänkarna och med företrädare för olika religioner.

Begreppet “värld” är en symbol för vår personlighet. Det finns många berättelser om hur Jesus botar de lytta, de lama, de blinda och sjuka. Han argumenterade med präster om de förvissnade och degenererade aspekterna av deras religion, som inte längre var en religion i ordets ursprungliga mening.

Återanslutning

Religion betyder “återanslutning”. Sann religion syftar därför till att återupprätta den dynamiska, levande förbindelsen mellan människor och det gudomliga. Denna levande koppling är en universell princip som har sökts i alla tider och av alla människor.

Det är bara en intensiv längtan efter denna återställda anslutning som kan underlätta vårt beslut att sätta detta som ett nytt mål i livet. Detta beslut, denna goda avsikt, är en härold för en verklig Nyårsafton. Det är från det ögonblicket och framåt som vi ger den andra-i-oss – Jesus-principen – möjlighet att läka de blinda, de lama och de lytta aspekterna av oss själva.

“Världens ljus”, den utvecklande själskraften, attackerar våra kristalliserade, religiösa bilder och förkastar alla förvrängda bilder som bokstavligen ligger i vårt blod. Att släppa taget och börja om igen uppfattas ibland som fyrverkerier som dyker upp i oss själva.

Det blir gradvis klart att den enda verkligen gudomliga dyrkan är personlighetens inre offer. Alla frön som någonsin såtts grävs upp ett efter ett, för nu finns det ett helt nytt frö som har grott. Och varhelst den inre Jesus uppträder lämnar han sina fotspår i oss. Det inre livet växer. Det undgår gradvis vår förståelse men dess närvaro känns alltmer när det mer och mer strålar i våra hjärtan, huvuden och händer.

Nyårsönskning

Vad önskar vi dig för det nya året?

Inte att ingen sorg kommer över dig,

inte att detta år kommer att bli en bädd av rosor,

inte att du aldrig fäller en tår,

inte att du aldrig kommer att känna smärta.

Nej, allt detta önskar vi inte dig…

eftersom tårar renar hjärtat,

sorg förädlar sinnet,

smärta och nöd leder oss närmare Fader-Modern

av Betlehems barn i oss

och erbjuder oss lycksalig vila.

Vår önskan till dig är:

att kunskapen om ljuset kan manifestera sig i dig,

att du kommer att uppleva den befriande kärleken

och att du därmed kommer att ha modet till befriande handlingar.

Din himmel är inte långt borta, inte heller är det en plats med gränser och mått eller ett land som måste uppnås. Himlen är ett sinnestillstånd.

Aquariusevangeliet 33:8