DECEMBER 31 Berättelsen

DECEMBER 31 Berättelsen

Berättelsen 31 december

Kapitel 28 i Aquariusevangeliet : Jesus undervisar hinduerna i Benares

Benares är brahmanernas heliga stad. När Jesus undervisade där var Udraka hans värd. Denne tillredde ett gästabud för att hedra sin gäst och många förnäma hindupräster och skriftlärda var där. Och Jesus sa till dem:

”Med stor glädje talar jag till er om livet – livets broderskap.
Universums Gud är en och likväl är Han mer än en; allting är Gud; alla ting är ett.
Guds ljuva andedräkt sammanbinder allt liv till ett; så om du vidrör en enda fiber av något levande skickar du en skälvning från livets medelpunkt till dess yttersta gränser. Och när du krossar den obetydligaste mask under dina fötter skakar du Guds tron och kommer rättens svärd att darra i sin skida. Fågeln sjunger sina sånger för människorna, som svarar genom att vibrera i samklang.
Myran bygger sin stack, biet sin skyddande honungskaka, spindeln väver sitt nät och blommorna utandas sin ljuva doft över människor och ger dem kraft och uppmuntran att arbeta.
Människan, fåglarna och djuren är förkroppsligade Gudar. Hur vågar då människan ta något liv? Grymhet gör världen förvänd. Den dag människan inser att när hon skadar en levande varelse skadar hon sig själv, kommer hon säkert inte att döda och heller inte låta någon av Guds skapade varelser lida smärta.”
En lagklok sade, Jag ber dig Jesus, säg oss vem denne Gud är som du talar om. Var är hans präster, hans tempel och hans helgedomar?
Och Jesus sa: Den Gud jag talar om finns överallt; han kan inte inneslutas av murar eller inhägnas på något sätt. Alla folk tillber Gud den ende, men de ser honom inte på samma sätt. Denna universella Gud är visdom, vilja och kärlek. Alla människor ser inte den Treenige Guden. Somliga ser honom som en maktens Gud, andra ser en tankens Gud och åter andra en kärlekens Gud.
En människas ideal är hennes Gud. I takt med att människan utvecklas, utvecklas också hennes Gud. Människans Gud idag är inte hennes Gud i morgon. Alla nationer på jorden ser Gud från olika synvinklar, och därför verkar det som han inte var densamma för alla. Människan ger namn till den Gud hon ser, och det hon uppfattar av Gud, utgör hela hennes Gud. Varje nation ser en sida av Gud och har också sitt eget namn för Gud.

Ni Brahmaner kallar honom Brahma; i Egypten är han Thot. Zeus är hans namn i Grekland, Jehova är hans hebreiska namn. Likväl är han överallt den orsakslösa orsaken, den rotlösa roten vari alla ting har sitt ursprung.
När människan hyser fruktan för Gud ser de i honom en fiende och klär upp människor i kostbara kläder och kallar dem präster. Dessa åläggs att med hjälp av böner söka blidka Guds vrede. När de misslyckas med att vinna hans gunst med sina böner, försöker de muta Honom med offer av djur eller fåglar.
När människan ser Gud som ett med sig själv, som Gud-Fader, behöver hon ingen medlare, inte heller någon präst att be för henne. Hon går frimodigt fram till Honom och säger: Min Gud-Fader! Och så lägger hon sin hand i Guds hand och allt är gott.
Och detta är Gud. Ni är, var och en av er sin egen präst. Gud tar inte emot blodsoffer. Ge bara era liv i offertjänst till alla omkring er och Gud är nöjd.
När Jesus hade sagt detta, trädde han åt sidan och folket häpnade, men började sinsemellan diskutera med varandra. Några sade: Han är besjälad av den heliga Brahma, och andra sa: Han är galen, åter andra sa: Han är besatt för han talar som djävlar brukar tala.
Men Jesus blev inte kvar. Bland gästerna fanns en bonde, en högtstående själ, en sökare efter sanningen som älskade Jesu ord. Jesus gick med honom till hans hem, där han övernattade.

Etiketter

Gillar du det här?

Detta och många fler finns på vår Facebook-sida. Besök och prenumerera för att få de senaste uppdateringarna.

Tryck på en av följande knappar om du vill dela det här inlägget.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Citatarkiv